Var kan man åka rälsbuss
Redan under talet hade man utrett och kommit fram till att i stort sett alla enskilda järnvägsföretag skulle förstatligas eftersom många av dem befann sig i mycket dålig ekonomisk sits. Med tiden kom rälsbussarna att bli allt större och därmed blev skillnaden mellan rälsbussar och motorvagnar allt mindre. Vagnskorgen var av trä med plåtklädsel. En rälsbuss är en bussliknande motorvagn för järnväg.
Tanken var att resgods skulle transporteras genom att en godsvagn kunde kopplas till. Detta ledde till att beställningen ändrades så att 12 motorvagnar försågs med ett mindre lastutrymme. Samtidigt ansåg man att införandet av moderna fordon skulle höja resestandarden betydligt samt korta ned restiderna, båda viktiga faktorer för att kunna konkurrera med landsvägstrafiken.
Please wait while your request is being verified...
Det fanns emellertid ett omfattande spårnät av flera olika spårvidder som inte ansågs lönsamma att elektrifiera, utan här fortsatte man med ångdriften. Även eltekniken utvecklades och runt sekelskiftet kom eldriften i bruk inom lokaltrafik och spårvägstrafik. På grund av andra världskriget avstannade utvecklingsarbetet och kom inte igång igen förrän mot krigets slutskede.
Praktiska erfarenheter visade dock att SJ beställt en motorvagn med för låg effekt och någon godsvagn kunde ej kopplas till.
SJ:s maskintekniska byrå tog fram principritningar och kravspecifikationer men överlät detaljprojektering och -konstruktion på de järnvägsverkstäder som skulle komma att leverera de nya fordonen. Från början var det mycket problem med fordonets vinteregenskaper. Ursprungligen sköttes all järnvägstrafik på svenska järnvägar av ångloksdragna tåg.
I september kom utredningens första betänkande där man bland annat föreslog att framtida konstruktioner skulle vara helt i stål och inte som tidigare plåtklädda träkorgar. Under talet tog till exempel Kalmar-Berga Järnväg och Östra Centralbanan fram lösningar som byggde på ombyggda landsvägsbussar. I Norrlands inland sänds ofta smågods till exempel till butiker via ordinarie passagerartrafik.
De första 25 motorvagnarna hade 76 sittplatser, vilket senare minskades till Till skillnad från föregångaren Y6 med efterföljare försågs Y1 med konventionella buffertar och skruvkoppel. Stambanenätet var inte till sin huvuddel klart förrän under talet. Rälsbussar har ofta förarhytter i båda ändarna, vilket gör att rälsbussar lätt kan byta färdriktning.
Järnvägsknut i småland 8 bokstäver
En rälsbuss var tidigare inte samma sak som en motorvagn , som vanligen hade drag- och stötanordningar av standardtyp, i Sverige buffertar och skruvkoppel, medan en rälsbuss har specialkoppel. SJ var fullt medvetna om det uppsving som landsvägstrafiken skulle få efter andra världskriget. De hade också ursprungligen säten som var mycket obekväma att sitta i. Den var en utveckling av motor dressinen , var tvåaxlad, hade 24 platser och byggdes för Uppsala-Gävle Järnväg.
Elektrifieringen av järnvägarna i Sverige inleddes också åren efter sekelskiftet; till exempel elektrifierades Malmbanan på talet.
De sista togs inte ur trafik förrän sent på talet. Man föreslog också att tekniska lösningar skulle omfatta multipelkopplingsmöjlighet, det vill säga möjligheten att koppla samman flera rälsbussar till rälsbusståg. Vid den stora omlittereringen slopade SJ begreppet rälsbuss, medan det i Finland fortfarande används av det statliga järnvägsbolaget VR Group [ 2 ].
Trots att det inte längre används officiellt i Sverige, så har ordet "rälsbuss" levt kvar i vardagsspråket, i första hand som beteckning på äldre fordon av rälsbusstyp. Dock har moderna motorvagnar egna specialkoppel, medan rälsbussen Y1 har standardkoppel. Efter Y6-generationen, som även inkluderade Y7 och Y8 samt olika typer av hybrider och vagnar, ersattes de av motorvagnar från Italien, littera Y1 , år Y1 blev så småningom populära med tanke på dess gångegenskaper.
Att lägga ned dessa järnvägar skulle samtidigt skapa problem för de allmänna transporterna och därför beslöt man att nästan alla privatbanor skulle tas över av staten från Det dåliga trafikunderlaget på dessa banor, och den dyra transportlösningen med ångdrift bidrog till att SJ valde att satsa mycket kraftigt på rälsbussen som trafikteknisk lösning.
Rälsbuss – Wikipedia
Modellen kom senare att utvecklas i flera steg, först med boggier och sedan kom en förstorad boggiemodell. I början av talet förbättrades tekniken även vad avsåg landsvägsbussar och tillsammans med allt bättre förbränningsmotorer skapades goda förutsättningar för att få bra och driftsäkra rälsbussfordon. Rälsbussar drivs med en dieselmotor eller elmotorer [ 1 ]. Ordet "rälsbuss" är belagt i svenska språket från År tillsatte SJ en rälsbussutredning med uppgift att dels utreda de befintliga konstruktioner som fanns, dels försöka skapa ett bedömningsunderlag för framtida spårburen transport med rälsbuss.
Under och talen skedde en snabb teknisk utveckling, till exempel genom den allt bättre förbränningsmotorn. Numera görs inte någon distinktion mellan rälsbuss och motorvagn. Flera järnvägsföretag experimenterade tidigt med olika rälsbussliknande lösningar för att få ner de höga driftkostnaderna.