Hur mycket koldioxid fångar ett träd upp
Skogen är en del av kolets övergripande kretslopp.
Växande skog tar upp koldioxid genom fotosyntesen, och kolet lagras i träd, annan biomassa och marken. Till exempel finns det olika resultat gällande hur mycket kol skogen binder i biomassa och i marken, och hur lång tid det tar innan nyplanterade träd tagit upp så mycket kol att det kan kompensera för en tidigare avverkning.
När den står och binder kol eller förvandlas till biomassa för bland annat bioenergi? Därtill bokförs koldioxidutsläpp från biomassa på olika sätt beroende på vad den använts till. Om man till exempel tar ut biomassa för att användas som bioenergi, får man en omedelbar klimatpåverkan när biobränslet eldas upp. Men det tar tid att fylla på kolinlagringen.
Hur mycket koldioxid tas upp av ett träd?
För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs att världens utsläpp halveras till år , och ligger nära noll kring år I den andra vågskålen ligger att fasa ut fossila bränslen och andra fossilintensiva material, i det här fallet genom att ersätta dem med biomassa. Hur stor nettoeffekten blir i samband med uttag beror på hur mycket biomassa som förs bort, hur den från skogen bortförda biomassan används och hur snabbt ny skog etableras.
Olika antaganden när man gör beräkningar ger också en osäkerhet, detta gäller till exempel frågan hur skogen kommer att påverkas av klimatförändringen framöver. Själv vill Markku Rummukainen inte placera sig i något fack när det gäller skogen och klimatet. Utsläpp relaterade till bioenergi bokförs exempelvis alltid i det land där biomassan kommer ifrån, i stället för där bioenergin används, medan det är annorlunda för långlivade träbaserade produkter.
Den handlar, grovt förenklat, om när skogen gör mest klimatnytta. Uttag av biomassa minskar kollagren i skogen. Men att det inte går att få ut allt av skogen, på alla sätt, för allt som är viktigt, och på en gång, är ett faktum, säger han, och understryker att klimatet inte är det enda att ta hänsyn till, och kanske inte heller i alla lägen det som väger tyngst, när vi pratar om skogen. Att räkna ut vad sådan så kallad substitution ger för klimatnytta är dock inte enkelt eftersom nyttan varierar med vad som ersätts, hur lång livscykel produkterna har, samt antaganden om skogens kolinlagring, konsumtion och så vidare.
Det beror på att i en stående skog lagras mycket kol. Svaret är — det beror på, inte minst har tidsperspektivet betydelse. Detta har betydelse eftersom det är viktigt, om vi ska uppnå klimatmålen, att begränsa utsläppen både i närtid och på lång sikt.
Avverkning leder till koldioxidutsläpp och samtidigt tar ett nyetablerat träd i början upp mindre koldioxid än vad ett äldre träd binder. I fallet med bioenergin kan det ta flera decennier, speciellt om man även tar hänsyn till den kolinlagring som skulle ha fortsatt i skogen om den inte avverkats. Så, hur kan vi få ut mesta möjliga klimatnytta av skogen? Vid avverkning sker också nettoutsläpp från marken, utöver de utsläpp som hänger ihop med hur den uttagna skogsråvaran.
Målkonflikter kan finnas och behöver givetvis redas ut — det kan finnas olika tankar om vad som ska gå före i vilken skog, säger han. Synergier är i detta sammanhang viktiga. Att främja naturvård eller friluftsliv kan exempelvis ge en typ av klimatplus när skog får stå kvar. Byggnation av ett åttavåningshus i trä. Upptaget i ett skogsbestånd varierar över dess livstid, men den resulterande kolinlagringen kan kvarstå under en lång tid även efter att skogen har vuxit till sig.
Om biomassa tas ut för att skapa en produkt som får leva länge, som till exempel trähus, binder produkten också kol en lång tid. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap CEC vid Lunds universitet går Markku Rummukainen igenom befintlig kunskap om skogens klimatnyttor och sätter den i kontext.
Men om biomassa däremot tas ut för att skapa en produkt som får leva länge, binder produkten också kol en lång tid. Sundbyberg I ett tidsperspektiv på upp till några årtionden är det ju så, att ju mer av skogen man låter stå kvar, desto mer klimatnytta kan man få av den. På samma sätt kan åtgärder som förlängd omloppstid att skog får stå längre innan avverkning och kontinuitetsskogsbruk successiv avverkning istället för kalhyggen leda till direkta nyttor för naturvård och rekreation och samtidigt ge viss klimatnytta.
Olika resultat För att komplicera frågan ytterligare, när det gäller att beräkna olika klimatnyttor från skogen, finns det ett antal andra osäkra, eller i alla fall komplicerade, faktorer att ta hänsyn till. Vad säger forskningen? Återigen är tidsaspekten central, men det handlar också om att även bioenergi har utsläpp, även om de inte räknas på energisektorn.
Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället.
Om den sedan återanvänds istället för att eldas upp, kan den leva i ytterligare många år innan kolet når atmosfären vid en eventuell slutförbränning. Markku Rummukainen påpekar att det också finns många andra samhällsnyttor än klimatnyttor att ta hänsyn till när man talar om skogen.