Hur påverkar infrastruktur miljön
Och vi tittar på styrkan i sambanden till naturtypens kvalitet, storlek och hur arter kan sprida sig mellan områden. Ola Olsson kommer fortsätta att vidareutveckla dessa teoretiska modeller och bygga ihop dem till landskapsmodeller. Utifrån den kunskap som finns får man sedan klumpa arterna i organismgrupper med vissa karakteristiska behov och på så sätt få fram ett lite mer generellt mått än för bara en art, berättar Maria von Post.
De verktyg som länsstyrelserna har idag för att exempelvis ta fram regionala naturvårdsprogram, ansvarsarter för olika kommuner eller åtgärdsprogram för särskilt hotade arter bygger på att det finns mycket data från inventeringar i berörda områden. Dessa data ligger till grund för kartor över olika arters förekomst i landskapet. När man vet vilka faktorer som är viktiga att titta på i bevarandearbetet krävs också ett bra planeringsunderlag för så många arter som möjligt för att kunna besvara frågor som; vad fattas och vad är styrkor i detta landskap för den här arten?
Tanken med modellerna är att man med hjälp av dem kan visualisera fördelningen av vissa arter, eller typgrupper, över kartbilden av ett landskap och i princip visa ett lager för var art. Näst efter klimatförändringarna, är förlusten av biologisk mångfald den största miljöutmaning som världen står inför. Men naturen har inte de gränserna och därför måste vi se olika landskapsdelar i ett större sammanhang.
Men idag blir miljöerna runt om oss både mer enahanda och samtidigt mindre sammanhängande. Detta för att kunna förmedla styrkorna med att arbeta med GI så att exempelvis länsstyrelser och kommuner använder det på bästa sätt vid bevarandet av biologiska mångfald, berättar ekologen Maria von Post som också ingår i projektet. GI lanseras som ett hjälpmedel att använda vid exempelvis storskalig planering av markanvändning, där alla inblandade tillsammans planerar för långsiktigt hållbara landskap.
När vi tittar på dagens policyarbete på EU- och svensk nivå ser vi att fokus på kvalitet finns med, men att spridningskorridorer kommer upp som viktigast i policyarbetet.
Det skiljer sig alltså mot vad teorierna säger. Vid Lunds universitet pågår ett projekt där man tittar på hur man arbetar med så kallad grön infrastruktur för att motverka dessa förluster. I det pågående projektet ingår även att göra en sammanställning av den kunskap som idag finns. Här behövs forskning om kopplingen mellan den underliggande vetenskapliga kunskapsbasen och de bevarandestrategier som används.
Deras livsutrymme krymper i och med att vi människor förändrar naturen runt oss. Maria von Post kommer att fortsätta leta efter bra studier som kan ge fler parametrar till de modeller som behövs för att planera för grön infrastruktur. Vad händer om man skapar en skog till här eller lägger in korridorer, eller utökar ett skogsområde? Grön infrastruktur GI är ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet.
Men för att få modellerna att gälla för fler arter och typgrupper behövs bakgrundskunskap. Vi människor är i slutändan helt beroende av välfungerande ekosystem, säger ekologen Johan Ekroos, projektledare för det strategiska forskningsområdet BECC:s projekt Formandet av grön infrastruktur som ett politiskt verktyg för bevarande av biologisk mångfald.
Eftersom modellerna bygger på artens eller typgruppens krav på miljön så kan man visa hur fördelningen av en viss art förväntas förändras när miljön ändras. Ett syfte med BECC-projektet är därför att visa vilka delar av kunskapsbasen som får genomslag i tillämpningen av grön infrastruktur och om det finns handlingsalternativ som tar hänsyn till denna på ett bättre sätt.
I dagens värld har många växt- och djurarter svårt att klara sig. Vad behöver vi prioritera för åtgärder för att göra det bättre här? Målet med GI är att nätverket förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald och landskapets funktioner bevaras och så att de för människor viktiga fördelarna, så kallade ekosystemtjänster, främjas. Målet, enligt Ola Olsson som jobbar med ekologisk modellering inom projektet, är att när man arbetar med GI så ska man kunna ha verktyg som identifierar bra områden.
Det har sitt ursprung i det arbete jag gjorde för länge sen med arten mindre hackspett. Förlusten av växt- och djurarter innebär också en förlust av de resurser som människan får av en fungerande natur.
Grön infrastruktur GI är ett relativt nytt begrepp som förmedlar hur myndigheter och organisationer i Sverige och EU kan se på landskapet och miljön som ett nätverk av livsmiljöer, strukturer, naturområden och anlagda områden. Det som är bra med att planera utifrån GI är att det får oss att tänka i ett större perspektiv, menar Maria von Post. Vi behöver komplettera med ekologiska modeller som bygger på hur den enskilda organismen dagligen utnyttjar landskapet.
Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.
Så påverkas infrastrukturen
Ola Olsson och hans kollegor har grunden till en sådan modell när det gäller pollinerare som humlor och bin, djur som har ett bo på ett ställe och far ut och hämtar mat. Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Hur lyckas de reproducera sig, hur lyckas de sprida sig, hur ser överlevnaden ut? Vilken uppfattning som slår igenom kommer att påverka hur GI genomförs och därmed vilka bevarandestrategier som väljs.
Precis som vi, behöver djur en livsmiljö med bra kvalitet och med tillräckligt stort utrymme för att hitta rätt föda och bra boende, och de behöver kunna sprida sig till nya platser. I projektet har forskarna sett att de inblandade i planeringsprocesser tolkar innebörden av GI på olika sätt, och arbetar utifrån olika delar av forskningsrönen.