Hur gamla kan trollsländor
Utmärkande för trollsländor är att de har ett stort och rörligt huvud med stora fasettögon , bitande mundelar och korta borstliknande antenner , en mellankropp där det första segmentet är ombildat till en halsring medan de två bakre segmenten är sammanväxta och bildar en enhet som benämns synthorax , samt två par stora vingar och en långsträckt och smal bakkropp.
Det andra och tredje segmentet är sammanväxta och bildar en enhet som benämns synthorax. Fångstmasken är i vila tillbakavikt men kan skjutas fram mycket snabbt för att fånga byten.
Ordningen omfattar cirka 5 kända arter, varav 64 har påträffats i Sverige. På denna är trollsländans vingar fästade. Det har sin förklaring i imagon och nymfens skilda levnadssätt, den fullbildade trollsländan lever på land i luften medan nymfen utvecklas i vatten. Trollsländor Odonata är en ordning bland insekterna. De egentliga trollsländornas nymfer har mer robust kroppsbyggnad och saknar yttre gälblad. Nymfer av flicksländor och jungfrusländor känns igen på att de har en långsmal kropp med tre stora gälblad vid bakkroppsspetsen.
Hos egentliga trollsländor är bakvingarna bredare än framvingarna och vid vila hålls vingarna utfällda åt sidorna.
Ett benpar är fästat på vart och ett av mellankroppssegmenten. Ordningens vetenskapliga namn , Odonata, kommer av grekiskans odonto , som betyder "tandad". På grund av den stora olikheten mellan nymf och imago kallas ofta trollsländenymfer för larver. Hos trollsländor är den fullbildade imagon och nymfen mycket olika till utseendet.
Både nymfer och fullbildade trollsländor livnär sig på rov. En indelning av trollsländorna i två stora taxonomiska grupper brukar göras: egentliga trollsländor och flicksländor och jungfrusländor. Inuti synthorax finns flygmusklerna. Det syftar på trollsländornas käkar, både på den fullbildade sländan och nymfens. Storleken inom ordningen varierar från ett vingspann på mindre än 20 millimeter till ett vingspann på över millimeter.
En särskilt stor artrikedom finns i den orientaliska - och neotropiska regionen , men även i tempererat klimat. Flicksländor och jungfrusländor har bakvingar och framvingar med nästan samma form och vid vila hålls vingarna sammanslagna. Trollsländornas kropp delas in i tre delar, huvud, mellankropp och bakkropp.
Undantaget är flodtrollsländor som har ett mer tydligt mellanrum mellan ögonen vilket brukar ses som ett basalt drag.
Några bubblare
Flicksländor och jungfrusländor har ett kortare och bredare huvud och fasettögonen är alltid tydligt åtskilda. Störst är Megaloprepus caerulatus som har ett vingspann på millimeter. De kan skiljas åt på vingarnas utseende och på hur vingarna hålls vid vila. Bland mosaiktrollsländor finns några av de trollsländor som har de största fasettögonen.
Fasettögonen hålls rena genom att trollsländan stryker över dem med frambenen. Ett fasettöga hos en stor mosaiktrollslända kan bestå av upp mot 28 till 30 sexkantiga små delögon. I de kallaste områdena norr om skogsgränsen klarar sig dock bara ett fåtal arter. Huvudet är stort och rörligt med stora fasettögon och tre små punktögon , kraftiga bitande mundelar och korta borstliknande antenner.
Egentliga trollsländor har även som regel en mer robust kroppsbyggnad än flicksländor och jungfrusländor som har en mer smäcker kroppsbyggnad. Bland insekterna är trollsländor den grupp som har bäst syn och synen är det viktigaste sinnet för individens överlevnad eftersom trollsländor förlitar sig på synen för jakt och bytesfångsten.
Nymferna lever i vatten medan fullbildade trollsländor är skickliga flygare som vanligen håller till i närheten av vatten och lever av insekter som ofta fångas i luften. Hos trollsländor är det första segmentet prothorax ombildat så att det närmast ser ut som ett slags hals och kallas för halsring.
En av de minsta trollsländorna är Agriocnemis pygmaea med ett vingspann på bara 18 millimeter. Ibland syns en liten mörk fläck i fasettögonen, en så kallad pseudopupill. Hos egentliga trollsländor är huvudet rundat och fasettögonen är så stora att de möts, eller nästan möts, på huvudets ovansida.
Trollsländor hör till underklassen bevingade insekter och är en av de äldsta insektsordningarna bland nu levande insekter då fossil visar att gruppen uppträdde under karbontiden för cirka miljoner år sedan. Mellankroppen hos en insekt har tre segment.
Ett utmärkande drag för trollsländornas nymfer är att underläppen är ombildad till ett slags griporgan som kallas fångstmask. De har en livscykel med ofullständig metamorfos , honorna lägger ägg som kläcks till nymfer vilka utvecklas till imago fulländad utan ett mellanliggande puppstadium. Nymfernas utseende varierar mellan olika grupper av trollsländor.