Vad betyder musse fångare
Med svenska efterled kan avses efterled i Sverige svenska, finska och samiska. Metod: Inom en flytande cirkel med 3 mils radie har andelen ortnamn med aktuellt efterled av alla ortnamn beräknats och utifrån dessa värden har iso-linjer konstruerats.
Vissa ortnamn med samiskt ursprung har också försvenskats, så att exempelvis Arvidsjaur kommer av de umesamiska Arviesjávvrrie där förledet betyder 'rikt givande' [ 6 ]. I vissa enskilda fall har betydelsen av ett efterled inte heller kunnat fastställas eller endast kunnat begripas med vissa tveksamheter på grund av att jämförelse endast förelegat med ett ord på fornengelska etc.
Man vet inte säkert om -um är beteckning för pluralis av näs då är -um en ändelse eller om -um kommer av -hem då är -um ett efterled [ 5 ]. Kartorna visar, regionalt, ortnamnsefterledens andel av alla ortnamn. Naturnamn som -vik har i många fall senare kommit att beteckna bebyggelse som Västervik. Primära är sådana bebyggelsenamn som från början avsett bebyggelse, som -by.
Efterledet i ett ortnamn kan ofta ge en uppfattning om ortens ålder och karaktär beroende på jämförelse med arkeologiskt material på jämförbara platser med jämförbara ortnamn och beroende på geologisk aktivitet som landhöjning etc. Även på Åland har de allra flesta orterna och byarna ett svenskt namn. Samma betydelse föreligger också sannolikt hos efterledet i ortnamnet Alvastra , som då betyder " ål -fiskeplats".
I ortnamnsforskningen spelar efterleden en stor roll som del av ortnamnen ortnamnelement , därför att många efterled är så vanliga. Kartans ytor har färg efter den andel som kartändelsen har av alla kartnamnen. I denna artikel anges därför en del uppgifter om hur gamla en del av ortnamnen antas vara. Många ortnamn har böjningsändelser som till exempel -a i Mora , -e i Linde och -om i Krokom.
Kartorna bör tolkas försiktigt och främst ses som en inspiration till fördjupade studier. Vanliga sådana ändelser är -inge och -unge till exempel Steninge och Almunge.
Det kan också betyda efterled som kommer av svenska ord, både i Sverige och i Finland. Även avledningsändelser förekommer, som -und i Ragunda , samt den mycket vanliga ändelsen -inge, -unge i Västerhaninge , Skuttunge.
Ortnamns efterled kan ha en betydelse som ännu är fullt begriplig, som till exempel -holm, men också där ordet i efterledet inte längre används i modern svenska , men där man i språkforskningen känner till motsvarigheter till ordet i fornsvenska , isländska , fornengelska etc. Att kunna avgöra ortnamnens etymologi är centralt, liksom deras ålder och deras geografiska utbredning. I Norrbotten finns ett stort antal sekundära bebyggelsenamn med finskt ursprung, och några vanliga efterled för sådana ortnamn nämns också, alltså namn som slutar på -järvi, -vaara med flera.
Förled och efterled [ 1 ] [ 2 ] förekommer i alla sammansatta ord och många svenska ortnamn är sammansättningar. Huvuddelen av de efterled som nämns här är ortnamn i Sverige med efterled som kommer av svenska ord. Även artefaktnamn som -bro har kommit att beteckna bebyggelse som Örebro. Termen efterled avser ett sammansatt ords sista led.
I artikeln redovisas efterled som avser bebyggelsenamn. Det ska dock poängteras att en kyrka också kan ha byggts i utkanten av en äldre bebyggelse och därför fått ett yngre namn, eftersom denna del av socknen hade detta yngre namn se exempelvis i artikeln Ucklum om detta ortnamn. Exempelvis har mycket forskning ägnats åt ortnamnselementen by , böle , lösa , rum och stad.
Vissa ortnamn som har ett sådant efterled men finns i Finland nämns också, exempelvis Helsingfors. Dessa kan vara primära eller sekundära. Se vidare Svenska ortnamnsändelser.
Syftet är att ge en översiktlig bild utifrån dagens kartnamn. Ortnamnen har också ofta förvanskats så att man måste gå tillbaka till äldre källmaterial för att få se hur ortnamnen ursprungligen kan ha låtit för att utröna betydelsen av dem.
Dessutom kan ortnamn med idag fullt begripligt förled och efterled ha en oklar syftning som ändå gör ortnamnet oklart, till exempel gäller det ortnamnet Stockholm. Ortnamn kan även antingen bestå av ett enda ord till exempel Berg i singular eller Berga i plural eller ha en avlednings ändelse tillagd till grundordet. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är ändelse och vad som är efterled. Pluralformen är vanlig hos ortnamn.
Samiska bebyggelsenamn i Sverige är inte fullt så vanliga som de finska.
Human test
För att undvika procentberäkningar på låga värden har mätpunkter med färre än 50 ortnamn utelämnats. Svenska ortnamnsefterled är sista ledet i sammansatta ortnamn som antingen förekommer i Sverige eller kommer ur svenskan. Ett exempel är ortnamnet Näsum.